Hultsfredäventyret

När vi varit hemma i ungefär en vecka och överraskat alla. Som btw var hur kul som helst!
Jag blev så glad över att folk blev glada att se oss! =)
Ja, vi bestämde oss i alla fall för att åka till Hultsfredsfestivalen.
Jag har ju aldrig varit på festival och känner att man måste ha det i bagaget oxå.

Så onsdag förmiddag satte jag, Johanna, Felle och Sofie oss i Johannas pappas gamla BMW från 88a och åkte mot Arlanda för att hämta Morgan, en aussie som jag och Johanna träffade i Wien som av nån anledning ville följa med oss till Hultsfred. Hur kul som helst ju!
Vi hämtar oss, sätter oss i bilen, riggar FMsändare, spelar "Vi ska på Hultsfred" på typ högsta volym och kommer ungefär nästan till Upplands Väsby när Johanna utbrister "Fan, bilen svarar inte på gasen, fan, den kommer stanna"
Vi hoppar ut ur bilen, i farten av nån jävla anledning och puttar som aldrig förr.
En snäll bil stannar och bogserar oss till en mack där vi får vänta på Johannas pappa som kommer och fixar.
Jag börjar bli stressad. Vi vill ju inte missa konserterna!! Medan han fixar bilen går jag, Felle och Sofie ut på motorvägen och letar efter min mobil som jag tror ramlade ut när jag hoppade ur. Typ en och en halv km därifrån hittar vi den!
Och får åka polisbil tillbaka, för man får tydligen inte promenera på motorvägen.

Vi åker i alla fall mot Hultsfred, stannar i Nyköping och gör diverse nödvändiga inköp innan vi äntligen kan komma iväg på riktigt. Vid halv elva landar vi på parkeringen efter att ha virrat bort oss och kommit till artist-checkin.
Då får vi veta att bussarna från parkeringen till området slutat gå. Så vi lämnar bilen, tar med oss tält och sovsäckar och skyndar iväg. Slänger in våra saker i Jessicas tält när hon kommit och mött oss och springer till sista konserten för kvällen. KINGS OF LEON! Ah! Vad jag har längtat efter att få se dom live! Och bra var det!
Kunde vart bättre. Men det var bra!

De tre följande dagarna är lite svåra att hålla isär vad som hände när för det hände så mycket och det var inte så mycket sömn inblandat så dygnen flyter liksom ihop med varann.
Men mycke musik var det. The Killers, Ice Cube, Ludacris, Winnerbäck x 2, Timbuktu, Petter, Promoe, Sonic Syndicate, The Sounds, Melody Club, Lorentz, Thåström, Mando Diao. Allt möjligt!
Sen hände det en himla massa mer än bara musik. Tullinge Bojz campet var det ös i för det mesta.
SvenneBanan gick typ på repeat och alla vevade som aldrig förr.
Träffade en del folk från Australien och lite annat folk man känner hemifrån. Men nya människor oxå såklart!

Så blev det söndag, och dags att åka hem (Btw utan min mobil som jag hittade på E4an men inte när jag hade lagt den under en luftmadrass i vårt tält, nog inte meningen att jag ska ha den). Eller ja, till Halmstad för våran del.
Jag och Johanna lämnar Felle och Sofie vid en vägkant och går för att hämta bilen, som inte startar när vi kommer dit!
 Två snäla killar lånar ut en mobil till oss, Johanna lyckas få igång bilen med sin pappas vägledning.
Vi kör och hämtar Felle och Sofie som har fått vänta i över en timme! Och börjar köra mot Halmstad.
När vi är nån mil utanför Nässjö stiger värmemätaren som fan och sjunker inte. Vi måste stanna.
En snäll dansk gav oss vatten och vi gick och tog massa vatten i en hästhage som vi hällde i. Men det rann rakt igenom bilen. Nånting var väldigt sönder. Jag och Johanna gick och hittade ett snällt ungt par som hjälpte oss att bogsera bilen in till deras gård där den fick stå och vänta på Johannas pappa som kom och hämta den senare.
Vi fick skjuts in till Nässjö där vi åt pizza medan vi väntade på pappa och Sami som så snällt hämtade oss.

Äntligen i Halmstad sprang jag och Johanna över till Sara och babblade ett tag innan det var sovdags.
Jag åkte och hälsade på farmor och farfar i deras nya lilla hus i skogen, vi var i stan med Jimmy och hans vänner och trivdes. Igår var vi i stan alla fyra. Jag, Johanna, Sara och Linnéa. Det kändes konstigt. Men det var ändå kul.
Konstigt att vi har delat så mycket men att det redan känns så avlägset.

Idag tog jag, Johanna, Jimmy, Felle, Sofie och Nattis mammas bil och åkte hem. Johanna träffade sin mamma för första gången sen vi kom hem och jag har mest legat på soffan och varit trött.

Så nu är allt som vanligt igen eller? Det är äventyren jag lever för!!


                                                  


Kommentarer
Postat av: Olle

Vår resa ner var bara full fart, non-stop. Ni har en massa äventyr både på väg till och från Hultsfred, det kanske är så man ska göra? :D

2009-07-17 @ 13:38:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback