Tillväxtultraljud och bilproblem.

Äntligen! Mycket av min oro kring graviditeten som pågått under jul och nyår beror på att barnmorskorna har varit nojiga, bett mig komma tillbaka ca en gång i veckan för att mäta magen för att de inte tycker att den växer som den ska. Igår var det dags för ännu ett besök och då säger hon att det ser ut som måttet minskat sen sist.

Vi bestämde att det var dags att skicka remiss till tillväxtultraljud så att nån faktiskt kunde mäta hur stor bebis är. Efter typ tre timmar ringde de från Huddinge sjukhus och bokade in mig där idag.

Lukas har haft möten hela dagen så jag körde Maja till hennes farmor och farfar på förmiddagen. Ena vindrutetorkaren lossnade när vi skrapade bilen så jag fick snällt åka Tyresö-haninge-Huddinge utan att använda dom. Såg typ ingenting när jag kom fram pga smutsigt och blött på vägarna.

Allt såg bra ut på ultraljudet och bebisen ligger mitt på kurvan längd och viktmässigt så ingen har något att oroa sig för! Så himla skönt. Jag känner också att bebis är väldigt fixerad och har sjunkit långt ner. Det är som att jag har axlar i ljumskarna ungefär. Känns väldigt märkligt. 


När jag kom tillbaka till bilen stog jag I garaget i typ 40 min och försökte få tillbaka torkarbladet, magen var i vägen så att jag inte såg vad jag höll på med men till slut lyckades jag på nåt sätt få på den så att det fungerade att köra spolarvätska och rensa rutan. Det gick hela vägen hem och nu får vi hoppas att de håller. De var slut hos leverantör enligt biltema så jag får nog köpa nya nån annanstans. 



Men vad är det som sker. Bilar verkar gilla att gå sönder när jag ska köra dom? Har ju inte ens våran bil nu, den står ju och väntar på delar hos mamma och pappa och vi har deras bil, då har vi sönder torkarbladen? 






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback